Haiti

Brev från unga haitier

Några unga människor som har varit volontärer i Taizé under de senaste åren skriver från sitt oroliga land:

Jean-Paul, 15 januari

Jag tackar Gud för att han har förskonat mig från denna plötsliga död. Men det skulle ha varit bättre att dö än att leva i denna situation. Ingen mat, inte längre någon möjlighet att överföra pengar; de banker som inte har blivit förstörda har stängts. Alla universitet har förstörts. På gatorna ligger liken. Epidemier har redan tillkännagivits. Jag kan berätta allt detta för er, men ni kan inte föreställa er detta helvete. Varför vi? Min församlings kapell är förstört. Vi sover på den bara marken ute på gatorna. Om ni bara kunde se det med era egna ögon ... Huvudstaden har förstörts, men även ute på landsbygden finns det städer och byar som har blivit förstörda, och det finns ingen hjälp till dessa människor. Vi kan inte ens begrava dem vi älskar.

Karl, 18 januari

Tack för det lilla undret som Taizés bön har åstadkommit i mitt liv. Jag har kommit fram ur spillrorna med en bebis i min famn. Jag vet inte hur jag kunde utföra någonting sådant, eftersom jag när allt började såg min vän George begravas under betongblock. Jag har sett många människor sträcka ut sina händer i en bön om hjälp. Eftersom mina armar inte var tillräckligt starka för att kunna lyfta betong och järn var de människorna tvungna att vänta på döden under de kommande två dagarna ... Jag har ännu inte träffat Steve, George ... Jag hoppas att de är i säkerhet. Fred och sinnesro, tack för broder Rogers arv.

Richard, 21 januari

Under natten, liv och död. Jag kan inte avgöra skillnaden.
På tisdagen den 12 januari, när hela landet störtades ner i stor nöd, såg jag flera årtionden försvinna under 5 sekunders jordbävning. Allt hopp försvann: inga pengar, inga jobb, tiotusentals människor utan tak över huvudet, inget vatten, ingen mat, ingen elektricitet.
Regeringen har varit frånvarande tidigare; nu kan man säga att den har flytt.
Under spillrorna ruttnar de dödas kroppar nio dagar efter jordbävningen. Det luktar fruktansvärt i nästan alla bostadsområden; vi sover under bar himmel bredvid sopor och avföring. Okända epidemier kommer att följa på det här. Men Gud är stor, och eftersom han är kärlek har han redan en kärleksplan för oss. Dessutom ger mig Taizés sånger ”Jesu le Christ” och ”Fiez-vous en lui” en styrka och förtröstan som jag aldrig har kunnat föreställa mig. Jag skulle vilja be er att sjunga dem ofta till minne av vad som hände i Haiti.

Föreställ er bara för ett ögonblick: en generation som nästan inte har haft någon utbildning angående naturkatastrofer är lemlästad av en sådan. Jag visste inte att efterskalv kunde vara så omskakande efter en jordbävning; mitt hjärta rusar när efterskalven kommer, jag tappar andan.

Människorna här känner stigande panik, eftersom polisen har tappat greppet och många fångar har rymt. Varje natt rapporteras det om att människor har våldtagits, skjutits, rånats eller på annat sätt skadats.

Ännu värre är att rykten cirkulerar. På tisdagen, bara några timmar efter tragedin, var det ett gäng som gick omkring med avsikten att stjäla allt som de överlevande hade kvar. De spred rykten om att vattnet stiger: ”Tsunami”, skrek de. Föreställ er allvarligt skadade människor som försöker springa med brutna ben! Gode Gud!

Uppmana alla världens människor som kommer till Taizés möten att be för Haitis befolkning den tolfte dagen i varje månad i tolv månader. Tveka inte! Det är mycket viktigt!

Från en biskop

Biskop Pierre Dumas, en nära vän till Taizé och ordförande för Catholic Charities of Haiti, sa den 21 januari:

”(…) Jag tror att vår kärlek och sättet vi väljer att hantera denna kris kommer att öka vår medmänsklighet och göra oss mer generösa, öppna och tillgängliga för varandra, eftersom de symboliska formerna av att leva med varandra har blivit förstörda. Alla symboler som enade oss, katedralen, statshuset, presidentpalatset, församlingar, skolor och många flera liknande ställen har rasat.

Nu måste vi bygga på nytt för att kunna leva med varandra. Vi måste sträva efter att bygga på ett sätt som eliminerar fördomar och diskriminering och som väcker förtroende. Vi måste bygga på ett sätt som gynnar solidaritet och öppenhet. Jag tror att denna händelse ger oss möjligheten att bygga upp vårt land på ett sätt som hjälper oss att förstå de band som förenar oss med varandra. (…) Det betyder inte att bygga upp Haiti på samma sätt som det har varit förut, utan vi kan bygga ett bättre Haiti, där människan står i centrum.”

Printed from: http://www.taize.fr/sv_article10224.html - 27 May 2020
Copyright © 2020 - Ateliers et Presses de Taizé, Taizé Community, 71250 France