Bolivia

Försoningsdagar i El Alto

Staden El Alto ligger 4000 meter över havet. Det är 12 kilometer till huvudstaden La Paz. I staden bor 1 miljon människor varav 99 % är Aymara-indianer. De officiella språken är spanska och aymariska. Många ungdomar deltar mycket i församlingslivet. Ungdomsverksamheten är mycket aktiv. Under sommaren 2003 kom biskopen Jesus Suarez till Taizé med idén att anordna ett pilgrimsmöte för tillit i sitt stift. Mötet ägde rum 30 april till 3 maj, 2004.

Vid tvåtiden på eftermiddagen den första dagen hade endast en grupp, som kom från Potoso, anlänt. Sedan förändrades allt under eftermiddagen då grupper strömmade in från hela Bolivia: Cochamba, Santa Cruz, Oruro, och ett stort antal från Altiplano, högplatån. Några grupper hade rest i mer än 12 timmar, exempelvis grupperna från Chuma och Titicacha. Mer än 150 ungdomar kom från Jesus de Machaca på lastbilar! Det fanns även människor från Argentina, Chile, Brasilien och Dominikanska republiken. Dessutom kom europeiska volontärer som arbetar i Bolivia. Kl. 18.30 välkomnade biskopen de unga och förklarade varför dessa försoningsdagar var viktiga. Under de förberedande dagarna hade en del varit oroliga för den nya vågen av strejker och vägspärrar på olika ställen i landet. I oktober förra året var El Alto centrum för demonstrationerna som tvingade presidenten att avgå. För många kom därför mötet som ett ljus i mörkret. Det påvliga sändebudet läste upp ett meddelande från påven Johannes Paulus II och ett meddelande från Broder Roger lästes på aymariska och spanska: ”…I Bolivia, liksom i alla länder i världen, vet många av er att det inte är möjligt att gå vidare utan förlåtelse och utan att bli försonad åter och åter igen. Ni vill alltså förbereda er för att skapa förtroende omkring er. Tillsammans kan vi därför be: Heliga Ande, du bor i varje människa; du kommer för att lägga i oss dessa evangeliets verkligheter som är så grundläggande: hjärtats godhet och förlåtelse. Att älska och att visa det genom våra liv; att älska med en hjärtats godhet och att förlåta: där låter du oss finna en av glädjens källor…”

JPEG - 17 ko

Ansikten från Altiplano

Mötet hölls i en skola som drivs av den salesianska ordern. I skolan finns en stor sporthall, 50 gånger 20 meter. Under dagarna strax före mötet smyckades hallen för bönerna av en grupp ungdomar. Det fanns tre stora paneler, en med en bild som föreställde Emmaus, en annan föreställande bröllopet i Kana, och en tredje treenigheten. Alla ansikten kom helt klart från Altiplano. På treenighetspanelen kunde man se en kvinnas ansikte. För människor från Altiplano representerar hon Pachamama, ”moder jord”. Ovanpå kunde man se ett andiskt kors, ett slags fyrkantigt kors med en sol i mitten. Lokalt sett representerar detta Gud Fader. Panelerna var designade av unga människor som utbildats av jesuiterna vid konstfakulteten i Oruro.

JPEG - 15 ko

Allt som allt var det 2000 unga vuxna som deltog i mötet, många av dem klädda i sina vackra traditionella kläder typiska för Aymara- och Quetchuakulturerna. För de flesta av dem var detta något nytt. Som vanligt i ett taizémöte fanns det ingen som ”dirigerade” bönen framifrån. Alla satt på golvet vända åt samma håll. Varje sång sjöngs först fyra eller fem gånger på spanska, sedan på aymaraspråket, som är det vanligaste på Altoplano. Bibeltexter lästes på aymara, quetchua och spanska, sedan följde en stunds tystnad. Kören leddes av en liten grupp ungdomar från Santiago de Chile, där de har gemensam bön med taizésånger på det katolska universitetet en gång i veckan. Det var mycket betydelsefullt att ungdomar från Chile deltog i "Jornadas de Reconciliacón" i Bolivia, och de bolivianska ungdomarna välkomnade dem mycket varmt.

I solidaritet med dem som lider

På lördagen började dagen med böner i församlingarna. I varje församling fanns en grupp ungdomar som hade ansvaret. Därefter ägde besök rum på platser där lidande möter hopp samt vid olika frivillighetsprojekt. Detta var ett sätt utrycka det faktum att bön och mänsklig solidaritet är två kompletterande trosverkligheter. Under eftermiddagen hölls workshops om bibeln, kristen enhet, det nuvarande politiska läget i Bolivia, vägar till försoning och Guds kallelse till var och en. Det måste sägas att de unga på Altoplano inte har det lätt i livet. Det är mycket svårt att få något arbete. Bland de äldre är alkoholismen med medföljande problem mycket utbredd, och många av de yngre tenderar att gå åt samma håll. Dessutom känner sej de unga indianerna ofta föraktade av andra invånare i landet, t o m i La Paz som ligger alldeles intill El Alto.

Efter samtalen i workshops presenterade olika folkgrupper sina typiska danser vilket varvades med att medlemmar i olika NGO delade med sej av sina erfarenheter. El Alots symfoniorkester hade kommit med tjugofem unga artister som hjälpte till att hålla i sången i gång. Denna gången var det en uppståndelsegudstjänst, och var och en hade ett tänt ljus i handen: det var som ett hav av ljus som tindrade och ingav hopp.

På söndag kväll hade man en bön runt korset som rörde många djupt. Folk stod i kö och väntade på att få komma fram till korset och lägga sin panna mot dess trä; det var en mycket lång stund av djup bön i solidaritet med dem som lider.

JPEG - 15.7 ko

The first time

Mellan skolan och de olika församlingarna där folk bodde fungerade transporten bra tack vare mer än tjugo volontärer som gjorde sitt bästa för att alla skulle komma med rätt buss! Också de arbetsteam som tog emot vid ankomsten, ordnade med mat, med information, med bönerna o s v gjorde sitt jobb väldigt bra. Under en hel vecka hade man haft klart och soligt väder, trots att det var kallt. El Alto blir helt förvandlat när solen skiner. Här och var ser man någon färg; himlen är otroligt blå, ren och djup. På måndagen var det molnigt och precis när mötet var slut började underkylt regn att falla. Detta var inte vatten utan halt hagel. Och på natten föll temperaturen till –2°!

En av bröderna som deltagit i förberedelsearbetet skriver: ”När mötet var över gav en av prästerna följande kommentar: detta är första gången vid ett ungdomsmöte som de från landsbygden och de från staden verkligen förenades utan att bilda åtskilda grupper. I min församling har jag under 15 år försökt att övertala ungdomar att sjunga på ayamariska så väl som på spanska och de har alltid vägrat. Efter detta mötet, vid slutet av mässan, sjöng de dock helt spontant en av Taizésångerna på ayamariska!”

Printed from: http://www.taize.fr/sv_article1176.html - 16 September 2019
Copyright © 2019 - Ateliers et Presses de Taizé, Taizé Community, 71250 France