Intervju med broder Alois

Ett steg som var helt nytt

Efter en artikel om broder Roger som publicerades i tidningen ”Le Monde” den 6 september, svarade broder Alois på några frågor ställda av tidningen ”La Croix”.

La Croix: Konverterade broder Roger formellt till den katolska Kyrkan, så som historikern Yves Chiron påstår?

Broder Alois: Nej, broder Roger har aldrig formellt ”konverterat” till katolicismen. Om han hade gjort det, så skulle han ha sagt det, för han har aldrig hemlighållit hur han har gjort i detta avseende. I alla sina böcker, som ofta är skrivna i dagboksform, har han steg för steg förklarat vad han upptäckte och hur han levde.

Exakt vad hände år 1972 i kapellet hos biskopen i Autun?

- År 1972 besökte han biskopen i Autun, som vid den tiden var biskop Armand Le Bourgeois, och biskopen gav honom för första gången nattvarden utan att begära någon annan utsaga om sin tro än den som finns i trosbekännelsen, som lästes under gudstjänsten, och som är gemensam för alla kristna. Flera vittnen var närvarande, tre av mina bröder och ett gift par, som är våra vänner. De kan bekräfta detta.

Varför just vid detta tillfälle?

- Detta datum hade valts av broder Roger som förberedde sig på att ta emot löftena av den förste katolska brodern i vårt brödraskap, och det var otänkbart att inte kunna gå till samma nattvardsbord. Några månader senare kom biskop Le Bourgeois till Taizé och gav då på samma sätt nattvarden till alla bröderna i kommuniteten.

Berättade broder Roger själv klart och tydligt om denna utveckling?

- Han förstod mycket tidigt i sitt liv att det var viktigt, om man ville erbjuda evangeliet till unga människor, att försonas mellan kristna. Efter påven Johannes XXIII och det Andra vatikankonciliet ansåg han att tiden för försoning var mogen. Han har ofta berättat om sitt sista besök hos Johannes XXIII år 1963, då han önskade få ett andligt testamente av påven, och frågade honom om Taizés plats i Kyrkan. Johannes XXIII svarade med att göra cirklar i luften med händerna och sa: ”Den katolska Kyrkan består av koncentriska cirklar som blir allt större, allt större.” Påven förklarade inte i vilken cirkel han såg Taizé, men broder Roger förstod att påven ville säga honom: ni är redan inne, fortsätt bara på samma väg. Och det är vad han gjorde.

Du har levt vid hans sida i många år, han utsåg dig till och med till sin efterföljare. Vad var det broder Roger sökte på denna vandring?

- Hans livsväg gjorde att han mer och mer upptäckte och belyste fullheten i Kyrkans tradition. Han var inte intresserad av att finna någon personlig lösning på frågan om försoning. Genom att treva sig fram sökte han en väg som andra skulle kunna följa. Han kom från den protestantiska kyrkan, och tog ett steg som var unikt sedan reformationen. År 1980, under ett möte för unga vuxna i Rom, talade han i Petruskyrkan i påven Johannes-Paulus IIs närvaro, och sa: ”Jag har funnit min egen identitet som kristen genom att i mitt inre försona min ursprungliga tro med den katolska trons mysterium, utan att bryta gemenskapen med någon.” En dag vid ett senare tillfälle, när Johannes-Paulus II tog emot en ortodox delegation, talade han om en gemenskap som något där ”ingen är absorberad, ingen sammansmältning förekommer, utan ett möte i sanning och i kärlek.”

Varför så stor diskretion omkring det som han ville se som ett vittnesbörd?

- Eftersom detta steg var progressivt och helt nytt, var det svårt att tala om det och att få andra att förstå det. Det skulle lätt kunna hända att någon missförstod det. Det är just ett missförstånd som ligger bakom talet om att han hade ”konverterat”; den som säger detta har inte förstått det originella i broder Rogers sökande. Ordet ”konvertera” är historiskt belastat. Att ”konvertera” innebär att man bryter med sitt ursprung. Broder Roger accepterade att en personlig konversion kunde vara en väg för somliga, men för honom själv och för vår kommunitet föredrog han att tala om ”gemenskap”. För honom kom det progressiva steget in mot full gemenskap med den katolska Kyrkan till uttryck på två sätt som han aldrig gjorde någon hemlighet av: att ta emot nattvarden och att acceptera nödvändigheten av den tjänst för enheten som utövas av biskopen i Rom.

Blev han missförstådd på dessa punkter?

- Alla har inte förstått Broder Rogers attityd, men den accepterades av många, av påven Johannes-Paulus II, av katolska biskopar och teologer som kom för att fira nattvarden i Taizé, och även av ansvariga för protestantiska och ortodoxa Kyrkor, med vilka broder Roger tålmodigt byggde upp ett förtroende genom åren.

Detta samtal fördes med Jean-Marie GUENOIS

Printed from: http://www.taize.fr/sv_article3936.html - 21 October 2019
Copyright © 2019 - Ateliers et Presses de Taizé, Taizé Community, 71250 France