Årets brev
Jesus förvandling, glasmålning av broder Eric i Taizé
(Ett urval på svenska; för hela texten se English)
Det var de kristna i Orienten som började fira Kristi förklarings dag, Kristi förvandlings dag. Först på 1100-talet började man fira denna högtid i Väst; det var en av abbotarna i Cluny, Petrus den vördnadsvärde, som införde den där. Här i Taizé har det alltid känts väldigt meningsfullt att fira denna högtid, den har stärkt oss i vår kallelse.
De berättelser i evangelierna som återger denna händelse är tänkta som en hjälp åt oss att förstå vem Jesus är och att bli delaktiga av hans mysterium.
Jesus ber uppe på ett berg och är mycket nära Gud (Lukas 9:28-36). Den röst som bara han hade hört när han blev döpt kan nu höras även av lärjungarna: ”Detta är min son, den utvalde.” Jesus hemlighetsfulla identitet klarnar inför deras ögon: Det centrala i Jesus liv är hans kärleksfulla relation till Gud, sin Far. (…)
Genom sin förvandling visar Jesus inte bara att han uppfylld av Guds ljus, han antyder att han vill dela med sig av detta ljus till andra. Det är inte bara Jesus som kan bli förvandlad, även vi andra kan bli förvandlade på ett liknande sätt.
Enligt Petrus andra brev är Jesus förvandling något som ger näring åt vårt hopp, medan vi lever i natten, hoppet om vår egen förvandling. ”Nu kan vi ännu mer lita på profetorden. Dem bör ni låta lysa för er som en lampa i ett mörkt rum, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan” (2 Pet 1:19).
När vi i bönen betraktar den förvandlade Jesus ljus, så blir detta ljus så småningom något som börjar finnas inom oss. Mysteriet med Kristus blir mysteriet med vårt eget liv. För vi är ju också Guds älskade barn. Var och en av oss är älskad med evig kärlek. (…)