« Vad gör du med din frihet? » I Europa, men också i andra delar av världen, funderar många mer och mer över denna fråga.
Fri för att hjälpa andra
Filip (Danmark)
Frihet. Det brinner en längtan inuti varje människohjärta. Frihet är vad alla söker uppnå. Ändå är det så många av oss som inte har en aning om vad frihet innebär. När jag fick frågan: ”Vad gör du med din frihet?” blev jag chockad. Vad gör jag egentligen med min frihet? Vet jag ens om att jag är fri?
Jag tror att innan vi är kapabla att göra något med vår frihet, så måste vi vara medvetna om det faktum att det är genom Jesus som vi har getts vår frihet!
När vi litar på detta i våra hjärtan, kan vi leva av det. Det jag vill göra är att leva mitt liv i frihet, så att andra kan se den friheten och vilja få del av den också. Som Paulus skriver i Galaterbrevet vill jag använda friheten som jag fått av Jesus på korset för att älska och tjäna andra och leva mitt liv i fullaste mått enligt Guds vilja.
Många människor kan inte tro att Gud personligen älskar dem. För några har allt för många prövningar gjort det omöjligt att lita på Gud.
Förlåtelse som befriar
Ryan (Malta)
Var och en kan vara fri! Om du inser att Jesus älskar dig utan förbehåll så är du redan fri. Du kan känna dig ännu friare om du lever med goda relationer till dem som du känner – din familj, dina vänner, dina kollegor... Be dem om förlåtelse om du har gjort dem illa, och om de ber dig om ursäkt så förlåt dem. Då kan du leva med frid i sinne och hjärta. På så vis domineras inte din ande av tillfälliga negativa tankar utan fylls av en positiv attityd, du blir inställd på att glädja dig tillsammans med andra.
Det är med en sådan frihet som jag försöker vara Guds tjänare, hjälpa dem som har det jobbigt, dem som inte får tillräckligt med kärlek och dem som söker någon som kan lyssna till dem.
Framför allt skulle jag vilja dela med mig med andra hur jag gör för att känna mig fri, för att vittna om Gud och evangeliet för dem.
Vad vi gör med vår frihet
Kristin & Maria (Tyskland)
Friheten kan bli farlig för tron om man missbrukar den. I den bibliska berättelsen om guldkalven t ex, missbrukade israeliterna sin frihet och skulle troligen inte ha förstått sitt fel om inte Mose hade förklarat det för dem. Därför är det viktigt för vår tro att vi använder vår frihet på ett bra sätt. Gränsen mellan frihet och underkastelse är inte alltid tydlig. Om du accepterar att vissa saker är viktiga för dig och för gemenskapen, så kan de bli något som hör till din personliga frihet, även om vissa personer betraktar dem som uttryck för underkastelse. I Taizé ser vi att ett sådant liv i kommunitet fungerar och att friheten att välja ett sådant liv är något positivt.
Hur gör vi våra val?
Stephen (England)
Vi lever i en tid då en önskan och uppfyllelsen av denna önskan förväxlas med ett bra sätt att använda sin frihet. Jag är ung och jag tror att det kan vara särskilt svårt för ungdomar i vår tid att vara uppmärksamma på vad som kan vara Guds kallelse mitt i allt det väsen, all den oreda och alla uppmaningar att tillfredsställa olika begär som omger oss.
Men när vi upplever vår tro som något som har höjd och djup och inser att vi alla är kallade att leva nära Guds hjärta, så vidrör vi vår djupaste längtan... längtan efter Gud själv. I det långa loppet så är det inget annat än kärlek i Gud och vår resa mot Guds outgrundliga djup som kan tillfredsställa oss helt. Samtidigt har vi fått friheten att välja på vilket sätt vi ska svara Gud, svara på hans unika kallelse i vårt liv och friheten att välja på vilket sätt vi vill uttrycka vår kärlek till Gud.
Friheten att välja på vilket sätt vi vill leva ut vår kärlek till Gud är alltså vår djupaste frihet. Vi får lyssna till hans lockrop och svara på det högsta i vår personliga kallelse, den som var och en har blivit skapad för.
Att välja livet
Franziska (Tyskland)
I februari spenderade jag två veckor på ett vårdhem för psykiskt sjuka, som en del av min socionomutbildning. Ett vårdhem för psykiskt sjuka, särskilt de delar av hemmet som är "stängda", är en plats där frihet inte alltid är lätt att finna. De människor som lever där har inte möjlighet att lämna vårdhemmet, ibland inte ens sina rum eftersom dörrar hålls låsta. Det var för mig en underlig känsla att jag kunde komma och gå som jag ville i den "stängda" avdelningen eftersom jag hade nyckel, men att de som lever där inte kan göra så. Det finns också ett rum där människor är bevakade dygnet runt. Låsta dörrar, bevakade rum - inget privatliv - ingen plats för frihet.
Men de människorna är också de kallade till att vara fria och ha egna önskningar, ett eget beteende och att kunna röra sig fritt var och när de vill. För det första så är det en mänsklig rättighet, och för det andra så är de kallade av Gud till frihet, precis som läkarna, psykologerna och vi är kallade till att vara fria. Och jag menar att det inte är vårt ansvar att döma huruvida den friheten bör brukas, utan att skapa en plats där det är möjligt att vara till hjälp för dessa människor utan att göra intrång på deras frihet.
Ett exempel, för att vara konkret; självmordsbenägna människor blir intagna till den "stängda" avdelningen. De bevakas där så att de inte skall utgöra någon fara, i detta fall just fara för dem själva.
Men, jag hade en upplevelse med en kvinna; hon kom en morgon fram till en socialarbetare, och sade; "Igår natt ville jag avsluta mitt liv. Jag kände det som om det inte fanns någon väg ut och att det hela var slut. Jag tog min bil, körde till stationen och gick sedan längs järnvägen. Men efter ett tag så gick jag tillbaka till min bil och körde tillbaka hit till hemmet, för jag vill leva. Och jag behöver er hjälp med det."
Jag blev berörd, eftersom jag förstod, att denna natten också hade varit en upplevelse av frihet för kvinnan; ett ögonblick i fri vilja som hon använde för att välja livet.
Jag vill njuta av min frihet även om den är begränsad
Monika (Ungern)
Här i Europa och också i många andra delar av världen har vi idag större och större möjligheter. Vår frihet kan kännas obegränsad, vi tror ibland att vi kan göra allt och glömmer lätt vilken fantastisk förmån detta är. Ibland glömmer vi också att det vida spektrum av möjligheter som ligger öppna för oss är en frihet som innebär ansvar, ansvar för mig själv och för andra.
Nyligen fick jag höra berättelsen om en man som, trots att han var oskyldig, hade dömts till fängelse i flera år. Man skulle kunna tro att när han sedan blev fri igen så skulle han vilja utnyttja alla de möjligheter denna frihet gav. Men när han nu fick komma hem igen så valde han att först av allt tacka Gud genom att fasta i flera dagar. Vad betydde den sanna friheten för honom? Och du, vad gör du med din frihet?
Jag vill leva med en personlig relation till Gud
Silja (Estland)
Jag växte upp i en kristen familj men jag hade inte en personlig relation med Gud, så jag kände mig alltid begränsad i min frihet. Som tonåring vände jag mig bort från Gud och började ifrågasätta hans existens. Jag trodde att jag kunde göra vad jag ville, att det var min frihet. Men egentligen förlorade jag den helt och hållet.
Mitt liv blev så miserabelt. Jag fick mycket djupgående problem. Jag var drogmissbrukare i många år och alkoholist sedan jag var fjorton. Mitt liv hade ingen mening. Jag gjorde ”mina fria val”, men sjönk bara djupare och djupare ner. Jag missbrukade allt jag provade.
Hela denna tid bad min syster för mig och en dag började Gud tala till mig. Glädje, frid och lycka fick en ny mening. Nu vet jag att det bara är genom att vara i Guds plan som jag blir fri. Att överlämna sig till Gud i allt gör vår ande så fri! Den insikten fick mig tillbaka till livet.
