• >
  • Vid trons källor >
  • Meditationer och reflektioner >
  • Frågor om tron och om bibeln >
  • Kyrka och stat: Vad säger Bibeln oss om de troendes hållning till det (...)
  svenska
  • Kommuniteten
  • Vid trons källor
  • Att komma till Taizé
  • Runtom i världen


 
  • Bön
    • Bibeltexter för varje dag
    • Be tillsammans
    • Podcasts
    • Unga vuxna och bön i Taizé
    • Tystnadens värde
    • Hur förbereder man en bön?
      • Att förbereda en bön
      • Att skapa ett välkomnande rum för meditativ bön
      • Ikoner i tillbedjan
  • Sånger
    • Meditativ sång
    • Om man vill lära sej sångerna
  • Meditationer och reflektioner
    • “Någonting mycket enkelt.”
    • Bibeltexter med kommentarer
    • Frågor om tron och om bibeln
      • Dopet
      • Barn: Vad betyder det att “ta emot Guds rike som ett barn”?
      • Kyrkan
      • Kyrka och stat: Vad säger Bibeln oss om de troendes hållning till det omgivande samhället?
      • Buden
      • Kosmos: Vilken plats har människan i universum?
      • Korset
      • Jesus död: Hur kan vi säga att Jesus dog ”för oss”?
      • Religioner och Evangelium
      • Nattvarden: Evkaristin
      • Nattvarden: Evkaristin betraktad av en kristen på 100-talet
      • Evangelisation: Vad innebär det att ”evangelisera”?
      • Tro: Varför måste vi tro för att bli räddade?
      • Kristen tro: Hur talar Nya Testamentet om tron?
      • Kristen tro: Vad är utmärkande för den kristna tron?
      • Gudsfruktan
      • Judas: Om Jesus visse att Judas skulle förråda honom, varför fick han vara kvar i kretsen av de närmaste följeslagarna ända till slutet?
      • Förlåtelse: Att förlåta, betyder det att glömma?
      • Frihet: Är jag fortfarande fri om jag följer en kallelse från Kristus?
      • Frihet: Är allt som händer bestämt av Gud i förväg?
      • Lycka! Har vi rätt att vara lyckliga när andra lider?
      • Helvetet: Måste en kristen tro att helvetet finns?
      • Hoppet
      • Döm inte: Varför sa Jesus åt sina lärjungar att inte döma?
      • Älska era fiender
      • Barmhärtighet
      • Nåd och hot: Om Gud är nådig varför innehåller då Bibeln hot?
      • Guds närvaro: Om Gud är närvarande i var och en, vad tillför då tron?
      • Dialog: Vilka är förutsättningarna för en sann dialog mellan kristna som tillhör olika bekännelser?
      • Mångfald: Hur kan vi förena mångfald och försoning?
      • Ånger: Ska vi ångra våra synder?
      • Lidandet
      • Är skillnaderna mellan kristna ett problem eller en tillgång?
      • Världen: Kan vi verkligen göra världen bättre?
    • Porträtt av kristna vittnen
      • Den helige Irenaeus av Lyon
      • Moder Teresa
      • Sankt Johannes Chrysostomos (344-407): en förbluffande modernist
      • Sankt Augustinus (354-430)
      • Dietrich Bonhöffer (1906-1945), en man som kan tala till vår tid
      • Försoningens väg: Broder Roger
      • Profeter: Jeremia
      • Doroteus från Gaza (500-talet): ödmjukhet och gemenskap
      • Profeter: En profet som tröstar (Jesaja 40-55)
    • Småskrifter
      • 4. Religionsdialog
      • 11. Välsignade i vår mänskliga bräcklighet
    • Meditationer av broder Alois
      • Allhelgonahelgen
      • Försoningskyrkan 50 år
      • Årsdagen av broder Rogers död
      • Kristus för oss samman över alla gränser
      • Den uppståndne Kristus gör oss till människor som söker passionerat efter gemenskap
      • I gemenskap med de kristna i Öst
      • Meditation av broder Alois: Att arbeta för världsvid vänskap
    • Årets brev
      • Broder Alois 2018: En glädje som aldrig tar slut
      • Broder Alois 2017: Att tillsammans öppna hoppets vägar
      • Broder Alois 2016: Barmhärtighet ger mod
      • Broder Alois 2012-2015: Mot en ny solidaritet
      • Broder Alois 2015: Fyra förslag riktade till alla som vill "vara jordens salt"
      • Brother Alois 2014: Fyra förslag för alla som vill ”söka synlig gemenskap bland alla som älskar Kristus”
      • Broder Alois 2013: Fyra förslag för den som vill upptäcka Gudstillitens källor
      • broder Alois 2011: Brev från Chile
      • broder Alois 2010: Brev från Kina
      • broder Alois 2009: Brev från Kenya
      • För ett öppet och solidariskt Europa
      • broder Alois 2008: Brev från Cochabamba
      • broder Alois: Brev till dem som vill följa Kristus
      • broder Alois: En uppmaning till försoning mellan kristna
      • broder Alois 2007: Brev från Kolkata
      • 2006: Ofullbordat brev av broder Roger
      • broder Roger 2005: En framtid i fred
    • Brev från Taizé - unga berättar
      • Att dela det vi har med andra
      • Vad gör du med din frihet?
      • Välj glädjen
      • Obegränsat medlidande
      • Längtan efter förlåtelse
    • I riktning mot en ny solidaritet
      • Att lyssna till unga människor
        • I riktning mot en ny solidaritet: Att lyssna till de unga i Amerika
      • "I riktning mot en ny solidaritet": 2012 - 2015: Tre år av sökande
      • År 2015 in Taizé
        • Många kyrkoledare och representanter för andra religioner i Taizé
        • Meditationer över glädje, enkelhet och barmhärtighet
      • Huelva våren 2013: En erfarenhet av solidaritet i södra Spanien
      • Solidaritet i praktiken
      • Teman
        • Lyssna till unga i Asien
        • Ta ett språng över separationens murar
        • Solidaritet med hela skapelsen
        • Upprörd, passiv eller engagerad
        • Fred åt dem som är nära
 

Kyrka och stat: Vad säger Bibeln oss om de troendes hållning till det omgivande samhället?

Bibeln behandlar denna fråga under ämnet staden. I Första Moseboken betraktas städer med misstro. Kain, våldets man, är den första människan som bygger en stad (se 1.Mos 4:17). Babel och Sodom är platser där människor söker ett förvrängt självstyre, när de vänder ryggen till livets Källa. De troende, däremot, går i Abrahams fotspår (se 1.Mos 12:1-4), och lever som pilgrimer på väg mot andra horisonter, med enbart tron som sin kompass.

Senare dyker en annan stad upp: Jerusalem, Fredsstaden, grundad, inte på människors självförhärligande utan på Guds löfte. Dess existens visar att tron inte kallar oss att fly bort från denna världens verklighet, utan leder oss till ett nytt sätt att leva samman i rättvisa och solidaritet.

Men det sker inte alls automatiskt. Till och med Jerusalem kan svika sin kallelse, om de som bor där inte går Herrens vägar. Genom att göra orättfärdiga handlingar blir ”dotter Sion” en sköka (se Jesaja 1:21-23). Och ändå fortsätter de troende att längta efter en rättfärdig kung som ska komma, som blir sänd av Gud för att rena hans stad och göra den till en fyrbåk och en magnet för hela världen (se Jesaja 2:2-4).

Jesu lärjungar identifierade denne rättfärdige kung med deras Mästare. Men Jesus som dog som förkastad utanför staden (se Heb 13:12-14) grundade inget jordiskt kungarike. Hans efterföljare förblir därför ”främlingar” (1 Pet 2:11) mitt i ett samhälle som är likgiltigt, till och med fientligt till deras livsprojekt. Men de håller sig inte på defensiven. De vägrar att vilseledas av maktens egenrättfärdighet och försöker bidra till det bästa för samhället i vilket Gud har placerat dem.

Den sista boken i Bibeln ser hela människans historia som en berättelse om två städer. Babylon, imponerande i sin makt och härlighet, kommer trots det att försvinna på ett ögonblick (se Upp 17-18). Sedan kommer det Nya Jerusalem, grundad på patriarkerna och apostlarna (se Upp 21-22). Även om Guds stad ännu inte uppenbarats i all sin glans så är den inte heller bara en from förhoppning. Genom att leva av Evangeliets normer här och nu och genom att bilda gemenskaper där män och kvinnor från olika bakgrund lever tillsammans som bröder och systrar erbjuder Kristi efterföljare ett konkret alternativ till en värld som glömt sitt ursprung och sitt mål. De vill inte alls nöja sig med en sådan avvisande hållning, utan blir till salt och ljus för människor både när och fjärran.

Hur kan S. Paulus säga att ”de som motsätter sig överheten gör motstånd mot Guds ordning” (Rom 13:2)?

Vissa människor tror att detta kontroversiella stället från Romarbrevet lyfter fram lydnad mot staten och förbjuder motstånd. Av just detta skäl tycker andra att det inte harmonierar med budskapet om Kristus, som proklamerade människors totala befrielse.

Tog S. Paulus avstånd från Jesus i detta avseende? Paulus var inte alls en systematisk teolog, utan han var främst pastor och missionär. Det är ofrånkomligt att hans brev är märkta av kontexten. Paulus skrev till romarna vid en kritisk punkt i historien, när Nero just hade efterträtt sin mördade far som kejsare. Den unge kejsaren lyssnade först på kloka rådgivare, och införde en reformpolitik. Några år tidigare hade hans far Claudius drivit bort alla judar från Rom, på grund av upplopp som han ansåg dem skyldiga till. Kristna med judisk bakgrund hade just återvänt till Rom. Paulus känner starkt för att Kristi efterföljare måste göra allt i deras makt, och visa att de är vänligt sinnade; de måste undvika att på nytt tända de misstankar som folk hyste om dem. Särskilt som en del av deras trosutövning och åsikter tydligt representerade en motkultur.

Men Paulus råd till sina lyssnare går inte mycket längre än resten av Nya Testamentet. De ska betala skatter, göra gott och inte ont, och erkänna att all auktoritet kommer från Gud. Om denna sista rekommendation kan användas till att rättfärdiga en despotisk politik då bör vi förstå den rätt: den verkar snarare begränsa maktmissbruk. Kungen måste inse att han inte är den slutliga instansen, och kan därför inte styra på ett godtyckligt sätt.

Detta är den exakta innebörden av de ord som Jesus säger till Pilatus när den romerske guvernören försöker imponera med sin makt: ”Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte hade fått den från ovan” (Joh 19:11).

Bibeln är därför inte dualistisk. Gud är inte bara Herren för en liten enklav av utvalda, utan allas Skapare och Mästare, även om hans auktoritet ofta uttrycks i skenbar svaghet, och långt ifrån erkänns av alla. Kristna har, som engagerade i hela samhället, rätten och till och med plikten att höja rösten när kraven på rättvisa negligeras. Men de bör inte försöka genomdriva sina åsikter med metoder som strider mot Evangelium. Och de bör inte i första hand sikta på egen framgång, utan på ett bra vittnesbörd, i vetskap om att de är kallade att gå samma väg som Kristus själv: ”Det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något annat ont eller blandar sig i andras angelägenheter. Men lider han som kristen skall han inte skämmas, utan förhärliga Gud just som kristen” (1 Pet 4:15-16).

Sista uppdateringen: 29 November 2006

En bibeltext för varje dag

mån, 18 Februari
Bana väg för Herren genom öknen. Alla dalar ska höjas och alla berg och höjder sänkas. Herrens härlighet ska uppenbaras, och alla människor ska se det.
Jes 40:1-5
Fler...

For the Diary

22 - 26 Mars, Libanon:
Internationellt ekumeniskt ungdomsmöte i Beirut
 Sök händelser

Podcasts

2019-02-13 : Alleluia 11 + Psalm 145 /Psalm 25/ Señor, que florezca/ Prayer by Brother Alois /Laudate Dominum
IMG/mp3/taize_podcast_2019-02-13.mp3
13 Februari 2019
2019-02-06 : Alleluia 16 + Psalm 119 /Jn 14,1-12 / Veni Sancte Spiritus/ Prayer by Brother Alois /Stante se Soli
IMG/mp3/taize_podcast_2019-02-06.mp3
6 Februari 2019
Fler...

Kommuniteten

  • Kallelse och historia
  • Broder Roger, Taizés grundare
  • Röster om Taizé
  • Bröder som bor på andra håll
  • Brödernas arbete
  • Solidaritet: Operation Hopp
  • I riktning mot en ny solidaritet

Vid trons källor

  • Bön
  • Sånger
  • Meditationer och reflektioner

Att komma till Taizé

  • Möten för unga
  • Information som är specifik för år 2018
  • Information som är specifik för år 2019
  • Resa till Taizé
  • Ekon från mötena
  • Multimedia

Runtom i världen

  • Taizé i Sverige
  • Små, tillfälliga kommuniteter
  • Afrika
  • Amerika
  • Asien
  • Europa
  • Mellanöstern

Copyright © Ateliers et Presses de Taizé

Denna hemsida

[ överdel | Sitemap | Hem]

  • Kontakt
  • Dagliga bönetider i Taizé
  • Nyheter via e-post
  • Copyright