• >
  • Vid trons källor >
  • Meditationer och reflektioner >
  • Porträtt av kristna vittnen >
  • Dietrich Bonhöffer (1906-1945), en man som kan tala till vår tid
  svenska
  • Kommuniteten
  • Vid trons källor
  • Att komma till Taizé
  • Runtom i världen


 
  • Bön
    • Bibeltexter för varje dag
    • Be tillsammans
    • Unga vuxna och bön i Taizé
    • Tystnadens värde
    • Hur förbereder man en bön?
      • Att förbereda en bön
      • Att skapa ett välkomnande rum för meditativ bön
      • Ikoner i tillbedjan
  • Sånger
    • Meditativ sång
    • Om man vill lära sig sångerna
  • Meditationer och reflektioner
    • Artikel av broder Alois: Fem år efter Laudato Si’
    • Fastan 2020: Hälsning från broder Alois
    • “Någonting mycket enkelt.”
    • Bibeltexter med kommentarer
    • Frågor om tron och om bibeln
      • Dopet
      • Barn: Vad betyder det att “ta emot Guds rike som ett barn”?
      • Kyrkan
      • Kyrka och stat: Vad säger Bibeln oss om de troendes hållning till det omgivande samhället?
      • Buden
      • Kosmos: Vilken plats har människan i universum?
      • Korset
      • Jesus död: Hur kan vi säga att Jesus dog ”för oss”?
      • Religioner och Evangelium
      • Nattvarden: Evkaristin
      • Nattvarden: Evkaristin betraktad av en kristen på 100-talet
      • Evangelisation: Vad innebär det att ”evangelisera”?
      • Tro: Varför måste vi tro för att bli räddade?
      • Kristen tro: Hur talar Nya Testamentet om tron?
      • Kristen tro: Vad är utmärkande för den kristna tron?
      • Gudsfruktan
      • Judas: Om Jesus visse att Judas skulle förråda honom, varför fick han vara kvar i kretsen av de närmaste följeslagarna ända till slutet?
      • Förlåtelse: Att förlåta, betyder det att glömma?
      • Frihet: Är jag fortfarande fri om jag följer en kallelse från Kristus?
      • Frihet: Är allt som händer bestämt av Gud i förväg?
      • Lycka! Har vi rätt att vara lyckliga när andra lider?
      • Helvetet: Måste en kristen tro att helvetet finns?
      • Hoppet
      • Döm inte: Varför sa Jesus åt sina lärjungar att inte döma?
      • Älska era fiender
      • Barmhärtighet
      • Nåd och hot: Om Gud är nådig varför innehåller då Bibeln hot?
      • Guds närvaro: Om Gud är närvarande i var och en, vad tillför då tron?
      • Dialog: Vilka är förutsättningarna för en sann dialog mellan kristna som tillhör olika bekännelser?
      • Mångfald: Hur kan vi förena mångfald och försoning?
      • Ånger: Ska vi ångra våra synder?
      • Lidandet
      • Är skillnaderna mellan kristna ett problem eller en tillgång?
      • Världen: Kan vi verkligen göra världen bättre?
    • Porträtt av kristna vittnen
      • Den helige Irenaeus av Lyon
      • Moder Teresa
      • Sankt Johannes Chrysostomos (344-407): en förbluffande modernist
      • Sankt Augustinus (354-430)
      • Dietrich Bonhöffer (1906-1945), en man som kan tala till vår tid
      • Försoningens väg: Broder Roger
      • Profeter: Jeremia
      • Doroteus från Gaza (500-talet): ödmjukhet och gemenskap
      • Profeter: En profet som tröstar (Jesaja 40-55)
    • Småskrifter
      • 4. Religionsdialog
      • 11. Välsignade i vår mänskliga bräcklighet
    • Meditationer av broder Alois
      • Allhelgonahelgen
      • frère Alois 2019: Låt oss inte glömma gästfriheten!
      • Försoningskyrkan 50 år
      • Årsdagen av broder Rogers död
      • Kristus för oss samman över alla gränser
      • Den uppståndne Kristus gör oss till människor som söker passionerat efter gemenskap
      • I gemenskap med de kristna i Öst
      • Meditation av broder Alois: Att arbeta för världsvid vänskap
      • Pingst 2019: Så att Taizé kan fortsätta vara en tillitens plats
      • Att hitta en inre styrka som hjälper oss att gå framåt
      • Påsk 2020: Ett nytt ljus går upp
    • Årets brev
      • Broder Alois 2021: Att hoppas i tid och otid
      • Broder Alois 2020: Hela tiden på väg, aldrig uppryckt med rötterna
      • Broder Alois 2018: En glädje som aldrig tar slut
      • Broder Alois 2017: Att tillsammans öppna hoppets vägar
      • Broder Alois 2016: Barmhärtighet ger mod
      • Broder Alois 2012-2015: Mot en ny solidaritet
      • Broder Alois 2015: Fyra förslag riktade till alla som vill "vara jordens salt"
      • Brother Alois 2014: Fyra förslag för alla som vill ”söka synlig gemenskap bland alla som älskar Kristus”
      • Broder Alois 2013: Fyra förslag för den som vill upptäcka Gudstillitens källor
      • broder Alois 2011: Brev från Chile
      • broder Alois 2010: Brev från Kina
      • broder Alois 2009: Brev från Kenya
      • För ett öppet och solidariskt Europa
      • broder Alois 2008: Brev från Cochabamba
      • broder Alois: Brev till dem som vill följa Kristus
      • broder Alois: En uppmaning till försoning mellan kristna
      • broder Alois 2007: Brev från Kolkata
      • 2006: Ofullbordat brev av broder Roger
      • broder Roger 2005: En framtid i fred
    • Brev från Taizé - unga berättar
      • Att dela det vi har med andra
      • Vad gör du med din frihet?
      • Välj glädjen
      • Obegränsat medlidande
      • Längtan efter förlåtelse
    • I riktning mot en ny solidaritet
      • Att lyssna till unga människor
        • I riktning mot en ny solidaritet: Att lyssna till de unga i Amerika
      • "I riktning mot en ny solidaritet": 2012 - 2015: Tre år av sökande
      • År 2015 in Taizé
        • Många kyrkoledare och representanter för andra religioner i Taizé
        • Meditationer över glädje, enkelhet och barmhärtighet
      • Huelva våren 2013: En erfarenhet av solidaritet i södra Spanien
      • Solidaritet i praktiken
      • Teman
        • Lyssna till unga i Asien
        • Ta ett språng över separationens murar
        • Solidaritet med hela skapelsen
        • Upprörd, passiv eller engagerad
        • Fred åt dem som är nära
ETT PORTRÄTT
 

Dietrich Bonhöffer (1906-1945), en man som kan tala till vår tid

Dietrich Bonhöffer som ung präst och symbol för det tyska motståndet mot nazismen är en av dem som kan inspirera oss på trons väg. Han, som under 1900-talets mörkaste år gav sitt liv, skrev från fängelset ord som vi nu sjunger i Taizé: « Gud, låt mina tankar samlas i dig. Hos dig finns ljus, du glömmer oss inte. Hos dig finns hjälp, hos dig finns tålamod. Jag förstår inte dina vägar, men du känner min väg. »

Det som berör oss hos Bonhöffer, det är att han liknar kyrkofäderna, de första kristna århundradenas tänkare. Kyrkofäderna bedrev hela sitt arbete mitt under en strävan efter att göra livet till en helhet. De kunde reflektera intellektuellt på ett mycket djupt plan, men samtidigt bad de mycket och var helt och hållet delaktiga i Kyrkans liv. Man finner samma sak hos Bonhöffer. På det intellektuella planet var han oerhört begåvad. Men samtidigt var han en man som bad mycket, som mediterade över bibeltexter varje dag, så länge han levde. Han uppfattade bibeln som ett brev från Gud riktat till honom, precis som Gregorius den store en gång. Trots att han kom från en familj i vilken praktiskt taget alla män – hans far, hans bröder – var agnostiker, och trots att hans kyrka, den tyska evangeliska Kyrkan, gjort honom mycket besviken under nazismen, något som han blev lidande av, levde han helt och hållet i Kyrkan.

Jag nämner tre av hans skrifter:

Hans doktorsavhandling, Sanctorum Communio, är anmärkningsvärd för sin tid: en ung student på 21 år reflekterar dogmatiskt över Kyrkans sociologi med Kristus som utgångspunkt. Att med Kristus som utgångspunkt reflektera över vad Kyrkan bör vara, det verkade opassande. Kyrkan är för honom inte främst en institution utan Kristus som existerar i Kyrkans form. Kristus är inte bara lite närvarande genom Kyrkan, nej: han existerar för oss i vår tid i Kyrkans form. Detta ligger helt i linje med Paulus. Det är denne Kristus som har tagit vår lott på sig, som har tagit vår plats. Detta sätt som Kristus har att agera är Kyrkans grundlag: att ta de uteslutnas plats, de marginaliserades plats, såsom Jesus gjorde under sin verksamhet på jorden och redan i sitt dop. Det är frapperande att se hur denna bok talar om förbönen: den är som blodet som cirkulerar i Kristi Kropp. För att uttrycka detta stöder sig Bonhöffer på ortodoxa teologer. Han talar också om bikten, som praktiskt taget var ur bruk i de protestantiska Kyrkorna. Tänk er: en pojke på 21 år påstår att det är möjligt för en präst att säga: ”Dina synder är förlåtna”, och att han påstår att detta är ett uttryck för Kyrkans djupaste väsen: vilket nytänkande i den kontext han befann sig i!

Han skrev sin andra bok när han blev kallad att bli direktor för ett seminarium för teologistudenter som funderade på att bli präster i den bekännande Kyrkan, något som innebar att man förberedde sig på något som var mycket svårt. Nästan alla fick problem med Gestapo, några blev fängslade. På tyska är titeln på denna bok mycket kort: Nachfolge, Efterföljelse. Detta säger allt om boken. Hur skulle man kunna ta Jesu ord på allvar, och inte skjuta dem åt sidan med förklaringen att de gällde en annan epok? Boken säger att efterföljelsen inte har något innehåll. Man skulle önska att Jesus hade ett program. Men det har han inte. När man följer honom så hänger allt på relationen till honom: det är han som går före och vi som följer efter.

Efterföljelse, det betyder för Bonhöffer att acceptera att, om Jesus verkligen är det han säger sig vara, så har han rätt till allt i vårt liv. Det är han som ”förmedlar” mellan Gud och människor. Ingen annan mänsklig relation kan mätas med denna. Bonhöffer citerar Kristi ord när han kallar människor att lämna föräldrar, familj och all egendom. Detta skrämmer ofta folk idag, och man har ibland gjort invändningar mot denna bok: Målar inte Bonhöffer ett alltför auktoritärt porträtt av Jesus? Men man läser ju faktiskt i evangelierna att folk var frapperade av att Jesus undervisade med sådan auktoritet, och att han drev ut onda andar med samma auktoritet. Jesus uppträder med auktoritet. Samtidigt säger han om sig själv att han inte är som fariseerna, utan har ett milt och ödmjukt hjärta, d v s som någon som har prövat sig själv och ställt sig under oss. Det är som sådan han alltid ger sig till känna, och det är denna ödmjukhet som ger honom hans verkliga auktoritet.

Hela boken är uppbyggd på detta sätt: han vill lyssna med tro och omsätta i handling. Om man lyssnar med tro, om man är medveten om att det är han, Kristus, som talar, så kan man inte fundera på att inte omsätta hans ord i handling. Om man nöjde sig med att bara tro men inte omsätta tron i handling, så hade man inte verklig tro. Då skulle man sätta en gräns för Kristus, som man har lyssnat på. Visserligen kan detta kännas lite drivit till sin spets i Bonhöffers skrift, men behöver inte Kyrkan ständigt på nytt lyssna på detta sätt? Lyssna helt enkelt. Lyssna direkt, helt öppet, och tro att det är möjligt att leva så som Kristus föreslår.

Den tredje boken, det är de berömda breven från fängelset, Motstånd och underkastelse. Bonhöffer inser att Gud inte mer är igenkänd i världen, att världen lever utan Gud, och ställer frågan: hur ska vi tala om honom? Ska vi försöka skapa sfärer av kristen kultur genom att förlänga det förgångna, med en viss nostalgi? Ska vi försöka pressa fram ett religiöst behov bland människor som tydligen inte har något sådant behov längre? Idag kan man säga att det finns ett växande intresse för det religiösa, men det är ofta bara för att sätta lite religiös fernissa på livet. Det skulle vara ett misstag från vår sida att försöka skapa en situation i vilken folk skulle behöva Gud.

Hur ska man då tala om Kristus idag? Bonhöffer svarar: genom vårt liv. Det är imponerande att läsa hur han ser på sin gudsons framtid: ”Det kommer kanske en dag då det blir omöjligt att tala öppet, men då ska vi be, vi ska göra vad som är rätt, och en gång ska Guds tid komma.” Bonhöffer tror att det språk vi behöver kommer att bli oss givet av livet. Idag kan vi alla känna att det är svårt att tala om frälsning genom Kristus, även med dem som står oss närmast, om livet efter döden eller om Treenigheten. Allt detta är så avlägset för folk, som på sätt och vis inte behöver Gud mer. Hur kan vi ha den tilliten att om vi lever av tron så kommer ett språk att bli oss givet? Det kommer inte att bli oss givet om vi gör evangeliet mer lättillgängligt genom att förminska det. Nej, detta språk kommer att bli oss givet om vi verkligen lever av evangeliet.

I dessa brev liksom i boken om efterföljelse slutar allt på ett nästan mystiskt sätt. Han skulle inte ha velat att man sa det, men när det handlar om att vara med Gud utan Gud, så tänker man på Johannes av korset eller Theresa från Lisieux under den mycket hårda period hon gick igenom mot slutet av sitt liv. Det var det Bonhöffer ville: stanna kvar hos Gud utan Gud. Våga hålla sig nära honom när man vänder sig ifrån honom, förkastar honom. Detta lägger ett allvar över allt han skrev. Ändå måste man komma ihåg att han var optimist. Hans syn på framtiden har något som känns befriande för kristna människor. Han hade tillit; ordet tillit kommer ofta fram i hans brev från fängelset.

I fängelset ville Bonhöffer egentligen skriva en kommentar till psaltarpsalm 119, men han kom bara till tredje versen. I denna psalm finns det en vers som på ett fint sätt sammanfattar det liv som Bonhöffer levde: Du är nära, Herre, allt som du befaller är sanning. Dietrich Bonhöffer levde av övertygelsen att Kristus verkligen är nära, i alla situationer, till och med de mest extrema. Du är nära, Herre, allt som du befaller är sanning. Vi kan tro att allt som du befaller inte bara är sant utan också något som vi kan lita på helt och fullt.

Broder François, Taizé

Sista uppdateringen: 27 Juni 2007

En bibeltext för varje dag

tis, 2 Mars
Petrus skriver: Om ni får lida därför att ni gör det som är rätt är ni saliga. Var inte rädda. Men Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan.
1 Pet 3:13-17
Fler...

For the Diary

28 December 2021 - 1 Januari 2022, Italien:
Nästa Europamöte kommer att hållas i Italien, i Turin
 Sök händelser

Brödernas arbete

Brödernas arbete

Kommuniteten

  • Senaste nytt
  • Kallelse och historia
  • Broder Roger, Taizés grundare
  • Röster om Taizé
  • Bröder som bor på andra håll
  • Brödernas arbete
  • Solidaritet
  • I riktning mot en ny solidaritet

Vid trons källor

  • Bön
  • Sånger
  • Meditationer och reflektioner

Att komma till Taizé

  • Personsäkerhet
  • Onlinemöten
  • Möten för unga
  • Information som är specifik för år 2020
  • Information som är specifik för år 2021
  • Resa till Taizé
  • Ekon från mötena
  • Multimedia

Runtom i världen

  • Taizé i Sverige
  • Små, tillfälliga kommuniteter
  • Afrika
  • Amerika
  • Asien
  • Europa
  • Mellanöstern

Copyright © Ateliers et Presses de Taizé

Denna hemsida

[ överdel | Sitemap | Hem]

  • Kontakt
  • Dagliga bönetider i Taizé
  • Nyheter via e-post
  • Copyright