• >
  • Vid trons källor >
  • Meditationer och reflektioner >
  • Frågor om tron och om bibeln >
  • Religioner och Evangelium
  svenska
  • Kommuniteten
  • Vid trons källor
  • Att komma till Taizé
  • Runtom i världen


 
  • Bön
    • Bibeltexter för varje dag
    • Be tillsammans
    • Unga vuxna och bön i Taizé
    • Tystnadens värde
    • Hur förbereder man en bön?
      • Att förbereda en bön
      • Att skapa ett välkomnande rum för meditativ bön
      • Ikoner i tillbedjan
  • Sånger
    • Meditativ sång
    • Om man vill lära sig sångerna
  • Meditationer och reflektioner
    • Artikel av broder Alois: Fem år efter Laudato Si’
    • Fastan 2020: Hälsning från broder Alois
    • “Någonting mycket enkelt.”
    • Bibeltexter med kommentarer
    • Frågor om tron och om bibeln
      • Dopet
      • Barn: Vad betyder det att “ta emot Guds rike som ett barn”?
      • Kyrkan
      • Kyrka och stat: Vad säger Bibeln oss om de troendes hållning till det omgivande samhället?
      • Buden
      • Kosmos: Vilken plats har människan i universum?
      • Korset
      • Jesus död: Hur kan vi säga att Jesus dog ”för oss”?
      • Religioner och Evangelium
      • Nattvarden: Evkaristin
      • Nattvarden: Evkaristin betraktad av en kristen på 100-talet
      • Evangelisation: Vad innebär det att ”evangelisera”?
      • Tro: Varför måste vi tro för att bli räddade?
      • Kristen tro: Hur talar Nya Testamentet om tron?
      • Kristen tro: Vad är utmärkande för den kristna tron?
      • Gudsfruktan
      • Judas: Om Jesus visse att Judas skulle förråda honom, varför fick han vara kvar i kretsen av de närmaste följeslagarna ända till slutet?
      • Förlåtelse: Att förlåta, betyder det att glömma?
      • Frihet: Är jag fortfarande fri om jag följer en kallelse från Kristus?
      • Frihet: Är allt som händer bestämt av Gud i förväg?
      • Lycka! Har vi rätt att vara lyckliga när andra lider?
      • Helvetet: Måste en kristen tro att helvetet finns?
      • Hoppet
      • Döm inte: Varför sa Jesus åt sina lärjungar att inte döma?
      • Älska era fiender
      • Barmhärtighet
      • Nåd och hot: Om Gud är nådig varför innehåller då Bibeln hot?
      • Guds närvaro: Om Gud är närvarande i var och en, vad tillför då tron?
      • Dialog: Vilka är förutsättningarna för en sann dialog mellan kristna som tillhör olika bekännelser?
      • Mångfald: Hur kan vi förena mångfald och försoning?
      • Ånger: Ska vi ångra våra synder?
      • Lidandet
      • Är skillnaderna mellan kristna ett problem eller en tillgång?
      • Världen: Kan vi verkligen göra världen bättre?
    • Porträtt av kristna vittnen
      • Den helige Irenaeus av Lyon
      • Moder Teresa
      • Sankt Johannes Chrysostomos (344-407): en förbluffande modernist
      • Sankt Augustinus (354-430)
      • Dietrich Bonhöffer (1906-1945), en man som kan tala till vår tid
      • Försoningens väg: Broder Roger
      • Profeter: Jeremia
      • Doroteus från Gaza (500-talet): ödmjukhet och gemenskap
      • Profeter: En profet som tröstar (Jesaja 40-55)
    • Småskrifter
      • 4. Religionsdialog
      • 11. Välsignade i vår mänskliga bräcklighet
    • Meditationer av broder Alois
      • Allhelgonahelgen
      • frère Alois 2019: Låt oss inte glömma gästfriheten!
      • Försoningskyrkan 50 år
      • Årsdagen av broder Rogers död
      • Kristus för oss samman över alla gränser
      • Den uppståndne Kristus gör oss till människor som söker passionerat efter gemenskap
      • I gemenskap med de kristna i Öst
      • Meditation av broder Alois: Att arbeta för världsvid vänskap
      • Pingst 2019: Så att Taizé kan fortsätta vara en tillitens plats
      • Att hitta en inre styrka som hjälper oss att gå framåt
      • Påsk 2020: Ett nytt ljus går upp
    • Årets brev
      • Broder Alois 2021: Att hoppas i tid och otid
      • Broder Alois 2020: Hela tiden på väg, aldrig uppryckt med rötterna
      • Broder Alois 2018: En glädje som aldrig tar slut
      • Broder Alois 2017: Att tillsammans öppna hoppets vägar
      • Broder Alois 2016: Barmhärtighet ger mod
      • Broder Alois 2012-2015: Mot en ny solidaritet
      • Broder Alois 2015: Fyra förslag riktade till alla som vill "vara jordens salt"
      • Brother Alois 2014: Fyra förslag för alla som vill ”söka synlig gemenskap bland alla som älskar Kristus”
      • Broder Alois 2013: Fyra förslag för den som vill upptäcka Gudstillitens källor
      • broder Alois 2011: Brev från Chile
      • broder Alois 2010: Brev från Kina
      • broder Alois 2009: Brev från Kenya
      • För ett öppet och solidariskt Europa
      • broder Alois 2008: Brev från Cochabamba
      • broder Alois: Brev till dem som vill följa Kristus
      • broder Alois: En uppmaning till försoning mellan kristna
      • broder Alois 2007: Brev från Kolkata
      • 2006: Ofullbordat brev av broder Roger
      • broder Roger 2005: En framtid i fred
    • Brev från Taizé - unga berättar
      • Att dela det vi har med andra
      • Vad gör du med din frihet?
      • Välj glädjen
      • Obegränsat medlidande
      • Längtan efter förlåtelse
    • I riktning mot en ny solidaritet
      • Att lyssna till unga människor
        • I riktning mot en ny solidaritet: Att lyssna till de unga i Amerika
      • "I riktning mot en ny solidaritet": 2012 - 2015: Tre år av sökande
      • År 2015 in Taizé
        • Många kyrkoledare och representanter för andra religioner i Taizé
        • Meditationer över glädje, enkelhet och barmhärtighet
      • Huelva våren 2013: En erfarenhet av solidaritet i södra Spanien
      • Solidaritet i praktiken
      • Teman
        • Lyssna till unga i Asien
        • Ta ett språng över separationens murar
        • Solidaritet med hela skapelsen
        • Upprörd, passiv eller engagerad
        • Fred åt dem som är nära
 

Religioner och Evangelium

Angår evangelium endast kristna?

Enligt Kristus egna ord är evangelium avsett för hela mänskligheten: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark 16:15). Men missionstanken generar många. Måste hela världen anta den kristna religionen? Är det inte så att missionen döljer en längtan att få dominera? Kristendomens expansion gick ibland hand i hand med erövringskrig. Jesus skickade ut sina lärjungar ”som lamm in bland vargar” (Luk 10:3), och trots det har kristna ibland uppträtt som vargar mitt bland lammen.

Kanske av detta skäl har många kristna blivit försiktiga. Vi har fått lära oss att inte döma ut andra religioner. Och vi kristna är de första som måste ta evangeliet på allvar. Därför frågar sig en del människor: eftersom världsfreden beror delvis på en respektfull samexistens av olika religiösa gemenskaper skulle inte då det bästa vara att var och en behåller tron för sig själv och låter andra hitta sin väg i respektive traditioner?
Evangelium, i ordets ursprungliga mening, är inte religiös undervisning. Evangelium betyder ”goda nyheter”. Nyheter är inte något man undervisar i, utan något man förmedlar. I antikens värld, te. proklamerades en ny kejsares födelse eller invigning som ”goda nyheter”. Likaså i Bibeln, Evangelium förkunnar början på en ny tid, en ny regim. Men här är kungen Gud. Jesus och hans apostlar förkunnade Guds makt. Evangelium är ”den goda nyheten om [Guds] rike” (Matt 4:23; 9:35; 24:14).

Gud regerar: detta är goda nyheter som utlovar en framtid av fred för alla länder på jorden. Om Gud är kung kommer inte djungelns och hopplöshetens lag att få sista ordet. Guds makt är en hemlighet (Mark 4:11), men inte ett abstrakt begrepp. De första kristna kände igen den i Jesus, som gav sitt liv på korset. ”Nu finns frälsningen och kraften och riket hos vår Gud och makten hos hans smorde” (Upp 12:10). Guds makt är den kärlek med vilken Jesus älskade. Det är Guds Ande som sänder denna kärlek till människors hjärtan (se Rom 5:5). Evangelium försäkrar oss att, det kortlivade skenet till trots, framtiden tillhör dem som älskar och förlåter.

Detta hopp angår hela mänskligheten. Det är därför som de första kristna inte kunde behålla det för sig själva. De ställdes som offentliga vittnen ”inför ståthållare och kungar” (Mark 13:9) och ”ända till jordens yttersta gräns” (Apg 1:8). Att proklamera evangelium betyder inte att sprida en religion som är överlägsen andra. Utan det betyder helt enkelt att inte hålla tyst med vårt hopp om fred.

Vilken attityd till andra religioner kräver vår kristna tro?

I dag lever många kristna sida vid sida med dem som tillhör andra trosgemenskaper. När en by, en stad eller ett helt land blev kristet var förhållandet till andra religioner primärt en teoretisk fråga. Nu är denna fråga alltmer relevant i det dagliga livet.

Under aposteln Paulus tid levde inte heller de kristna i Rom i ett kristet samhälle. Han skrev till dem: ”Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er” (Rom 12:18). Dessa ord uppmuntrar oss att göra allt vi kan för att minska spänningar och undvika konflikter. Fredlig samexistens beror aldrig på bara en av parterna. Men Paulus håller fast vid att, med hänsyn till freden, kristna bör åtminstone göra det som beror på dem.

För att leva tillsammans i varaktig fred räcker det inte med tolerans. Att respektera andra betyder inte bara att lämna dem ifred. Det betyder också att vara intresserad av dem. Att säga att alla har sin uppfattning och inte vara öppen för diskussion kan vara en raffinerad form av förakt. Är ett äkta möte verkligen möjligt om alla utesluter det som är värdefullast för dem i detta möte? Vi delar med våra vänner det som får var och en av oss att hoppas och leva. Kristna kan inte hålla tyst med detta att Kristus är deras hopp och deras liv. ”Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp” (1 Pet 3:15).

Eftersom varje religion handlar om det absoluta, och eftersom detta absoluta varierar från en religion till en annan finns det en möjlig grund för konflikt här. Men ska vi därför försöka harmonisera de olika religionerna för fredens skull, och välja ut från dem bara de bitar som alla kan vara överens om? En omsorg om harmonin är inte främmande för Bibeln: ”tänk på vad som är riktigt för alla människor” (Rom 12:17). Den interreligiösa dialogen bidrar till detta sökande efter det som är riktigt för alla. När det finns förtroende mellan ledarna för de olika religionerna kan de arbeta tillsammans mot våld och orättvisa.

Men dialogen skulle inte vara ärlig om den krävde att parterna skulle ge upp det absoluta som är typiskt för religioner som sådana. Kristna kan inte förneka detta att Jesus Kristus finns i vår tros centrum, ”en [Kristus] är förmedlaren mellan Gud och människor” (1 Tim 2:5). Men detta absoluta gör ändå inte alls en sann dialog omöjlig, utan det binder oss till samtal, eftersom det som gör Jesus unik är hans ödmjukhet. Han blev allas tjänare. Han tog platsen längst bak. Därför kan vi aldrig sätta oss på andra, utan bara säga välkommen och låta dem göra detsamma.

Brev från Taizé: 2005/3

Sista uppdateringen: 11 Maj 2005

En bibeltext för varje dag

tis, 2 Mars
Petrus skriver: Om ni får lida därför att ni gör det som är rätt är ni saliga. Var inte rädda. Men Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan.
1 Pet 3:13-17
Fler...

For the Diary

28 December 2021 - 1 Januari 2022, Italien:
Nästa Europamöte kommer att hållas i Italien, i Turin
 Sök händelser

Brödernas arbete

Brödernas arbete

Kommuniteten

  • Senaste nytt
  • Kallelse och historia
  • Broder Roger, Taizés grundare
  • Röster om Taizé
  • Bröder som bor på andra håll
  • Brödernas arbete
  • Solidaritet
  • I riktning mot en ny solidaritet

Vid trons källor

  • Bön
  • Sånger
  • Meditationer och reflektioner

Att komma till Taizé

  • Personsäkerhet
  • Onlinemöten
  • Möten för unga
  • Information som är specifik för år 2020
  • Information som är specifik för år 2021
  • Resa till Taizé
  • Ekon från mötena
  • Multimedia

Runtom i världen

  • Taizé i Sverige
  • Små, tillfälliga kommuniteter
  • Afrika
  • Amerika
  • Asien
  • Europa
  • Mellanöstern

Copyright © Ateliers et Presses de Taizé

Denna hemsida

[ överdel | Sitemap | Hem]

  • Kontakt
  • Dagliga bönetider i Taizé
  • Nyheter via e-post
  • Copyright